Header

Är så genuint lycklig efter att ha fått rulla lite boll på planerna under dessa tre dagarna i Ängelholm. Trots att det ej syns på bilderna - eftersom att jag måste vara mycket fokuserad och försiktig när jag ger mig på något som jag egentligen inte får/bör göra. Min försiktighet avtog efter varje match men efter ett tag glömde jag nästan bort att jag inte kan spela på som förr... sen slog det mig igen. Kommer sakna detta enormt. Tack till alla tjejer för dessa roliga dagarna med er, ni vet vilka ni är ❤

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Idag börjar #bklättbmjölk spela sin första match kl 11:45. Det vill säga, jag och ett par vänner. Matcherna äger rum i Ängelholm, Småbåtshamnen nära stranden. Ska bli så roligt, har varit där i princip de senaste 6 åren men spelade dock ej förra året. Däremot bilden nedan i rosa tröjor 2014, då spelade vi och jag lyckades kanon trots alla mina skador. En sak är säker, jag är endast där för att ha roligt i år, och jag ska inte - komma hem skadad eller hamna på sjukhus. Men roligt ska vi verkligen ha denna helgen för på Måndag förmiddag beger vi oss mot Varberg för flytt!

Likes

Comments

Jag har sovit som en stock i natt och till frukost avnjöt det mycket goda innehållet i skålen på bilden. Idag ska jag träffa Lina för lite fika och kvällen i sig är inte riktigt spikad men eftersom det är utgång imorgon så blir det en lugn kväll idag, har en del plugg att göra också. Vad ska ni hitta på idag?

Bilderna nedan på mig är ganska kul att kika på för min del, de till höger var ca 8 månader efter min skada tror jag, då hade jag tappat otroligt mycket muskler som jag tappert försökte få tillbaka, jag sprang en hel del då också. Klarade inte av att gå tillbaka till innebandyn psykiskt den månaden, var jätterädd för att avsluta med skott då jag skulle sätta fram benet, jag gjorde ingen sommar träning och sket i innebandyn helt hela den sommaren eftersom att jag inte klarade av det. I augusti var jag med på Ängelholm Outdoor Cupen och det var då jag började våga igen och kom tillbaka för resten av året. Skillnaden jag ser mellan då och nu är ett mycket mer vältränat jag, starkare lår, rumpa och hållningen också. Samtidigt var det en helt annan del av mitt liv och mycket stod på spel och såg annorlunda ut, det är inte konstigt att jag såg ut som jag gjorde, jag är bara stolt över hur långt jag kommit idag :)

Idag // ca 2 år sedan

Likes

Comments

Var på gymmet igår och även om det har tagit tid så har jag nu äntligen lyckats få ordentlig kontakt med rumpmusklerna, låter ju lite kul kanske men ni förstår nog. Jag har super lätt för att få kontakt oavsett vilken muskelgrupp oftast men just rumpan har jag haft det svårt med och jag lyckas sällan få ordentlig träningsvärk - tills nu! 

Är riktigt glad för det och det känns verkligen underbart i rumpmusklerna nu med en hel del träningsvärk vill jag lova! 

Annars är det rätt jobbigt för mig just nu eftersom att mina knän är igång och strular igen, har verkligen ont emellan åt. Detta är så klart jättejobbigt eftersom jag är så motiverad till min träning nu, men det håller nog i sig för jag har alltid tyckt att träning är kul. Men det är ju jobbigt när man ej kan utöva sin träning pga smärta.

Likes

Comments

Startade min dag med en härlig sovmorgon. Börjar nämligen inte först 11:20 på onsdagar, det om något är underbart trots att jag slutar så sent som 16:15, dagen går nämligen ganska fort då det inte blir så många timmar i skolan. Drog hem och började plocka undan lite smått på mitt rum eftersom jag har skjutit upp det i något som känns som veckor eller snarare månader, drog till gymmet och fortsatte sedan med rummet och garderoben när jag kom hem.

Har inte gammat på ett tag nu, dels för att jag varit mycket uppe hos Fabian men också för att jag har börjat få ont i mitt knä igen vilket jag inte haft sedan innan operationen för snart ett år sedan. Ska kolla upp det om ca 2 veckor på i-klinken i Malmö där jag varit tidigare, jag hoppas på att de kan ta reda på vad det är som håller på och förstör för mig denna gången. Ni kan läsa mer om hela min skada här

Likes

Comments

Under lovet tog jag tag i något som jag bara skjutit undan om och om igen under en galet lång tid, endast eftersom att det är något som jag tycker är jättejobbigt. Jag ringde och beställde hela min Journal med alla anteckningar som gjorts sedan 2013 i september då jag först skadade mig. Ni är ju ett par stycken som säkert varit med sedan start, om inte kan ni läsa mer om det i kategorin ''Min skada'' vid intresse.

Inte bara för alla försäkringsgrejer och sådant som det är hög tid att ta tag i om det ska vara till någon nytta utan även för att färska upp mitt minne nu när det gått så lång tid. Jag har förträngt det mesta eftersom att det varit två jobbiga år - till och från. Jag saknar innebandyn så tårarna rinner när jag skriver det här, jag hade verkligen velat gå tillbaka 2,5 år i tiden då allt bara flöt på. Jag saknar då jag cyklade ner till hallen 3-4 dagar i veckan för träning plus helgerna med alla matcher, jag saknar det något otroligt.

Tänker tillbaka till April 2014 då jag hade kämpat hos ortopeden i över 6 månader och jag fick beskedet om att jag skulle börja provocera knäet lite mer, jag fick alltså lov att gå ner till träningarna och efter så lång tid, äntligen gå in på planen och prova på klubb, boll kombinerat med lite mer närkamp. Lyckan jag kände då var obeskrivlig.
Det var bara det att när jag väl gjorde det så gick det inte, jag kunde inte ansluta. Jag vågade inte skjuta, jag stannade. Jag vågade inte gå in i närkamper. Jag kunde bara springa själv med boll och passa. Jag började gråta så klart. Det funkade inte första gången och jag har ju alltid varit sån att saker och ting ska funka direkt annars nöjer jag mig inte.

Jag släppte det och fortsatte hos sjukgymnasten tills sommaren kom, då släppte jag allt. Jag ville inte tänka på det mer för det bröt bara ner mig ännu mer, tyvärr. Sen kom slutet av sommaren och den årliga utomhus innebandy cupen i Ängelholm drog igång. Jag beslöt mig för att prova igen. Gick det åt rätt håll för mig då skulle jag inte ge upp, då skulle jag fortsätta och denna gången skulle jag våga.

Jag gjorde det, jag var tillbaka på planen igen och hade inte känt den lyckan på 1 år. Det fortsatte bara gå uppförs, de gamla rutinerna kom till liv igen och jag fick struktur på mitt egna liv igen. Jag mådde bättre, äntligen.

Framtill Januari i år då jag precis skulle göra min nya debut i Damlaget, efter att ha varit borta från Damlaget i ca 2 år. Då hände såklart detta.
Resten är historia och nu har jag inte stått på planen på 11 månader, jag älskar fortfarande innebandyn och kollar matcher så ofta jag kan. Ibland gör det ont i mig att kolla när jag ser knän som slits till höger och vänster, annars är det mest jobbigt att se damlag spela.
Jag blir avundsjuk och all sorg kommer tillbaka, för jag saknar fortfarande sporten lika mycket.

Likes

Comments

Har varit en hyfsat bra och enkel fredag idag eftersom att jag har lyckats att inte stressa för mycket. Sitter på tåget till Fabian nu sen får vi se vad kvällen har att bjuda på. Äntligen är det höstlov, det är en otrolig lättnad men jag känner ändå lite stress eftersom att jag har en heeel del kvar att skriva på mitt Gymansiearbete innan delinlämning 1 ska in, vilket för min del är den 4/11 och betyder att jag måste få skrivet under lovet för att inte förstöra för mig själv. Men nu ska jag försöka att inte tänka mer på det, istället ska jag se till att ha en bra fredag -och lördagkväll denna helgen!

Förresten så fick vi inte fram så mycket hos sjukgymnasten. Jag kunde lika bra låtit bli att gå dit och bokat en tid om några veckor hos min riktiga sjukgymnast, känns som att han kunde gjort jobbet 100 gånger bättre eftersom att han redan har haft mig dessa 2 åren sedan start.

Några halvdana selfies från imorse när jag gjorde allt annat än fixa vid mig, ibland undrar man ju alltså haha!

Likes

Comments

​Jag tror bestämt att jag varken sagt mycket eller visat er något särskilt kring operationen jag gjorde i Maj (en månad innan USA resan). från outfit inlägget häromdagen såg jag att man på dessa två bilder såg hyfsat tydligt vilket knä som opererades. Jag är nöjd med ärren, jag menar de kunde varit mycket värre. De läkta fint utan problem och det gick väldigt fort vill jag minnas. För det är jag tacksam, inga problem - väldigt skönt. 

Det är alltså de två parallella strecken som är från operationen. Nu i nästa vecka ska jag alltså tillbaka till ortopeden i Trelleborg, tanken är alltså att se/diskutera om en korsbandsoperation också ska komma på tal eller om vi ska hålla här. Mer uppdatering kring det efter besöket hos ortopeden!

Likes

Comments

Tänkte bara flika in här med ett litet halvdant inlägg. Jag gillar egentligen inte sådana men vad ska man göra, har jobbat hela helgen och ska in och jobba om knappt en kvart igen, kommer hem sent ikväll igen och då är det plugg som står på listan (igen) eftersom jag har en inlämning i Juridik ikväll.
I veckan drar studenterna igång och jag ska iväg på Onsdag till en vän och kanske även fredag (dock ej bestämt ännu). Har ni några studenter i veckan? :)

Förresten så sprang jag för första gången efter operationen i fredags. Vi hade orientering på idrotten i skolan och jag skulle egentligen gå, men lyckades komma igång och springa, tog 9 av 11 stationer och landade ungefär på C då skulle jag tro. Mycket nöjd eftersom att konditionen ligger på 0. Är så glad för att jag kunde springa, det blev ca 7 km så jag är ju en aning slut i benen kan man säga..!

Likes

Comments

Jag kan väl börja med att säga att jag lever. För det gör jag, trots att jag inte synts till mycket här de senaste dagarna. Operationen i måndags gick bra, sämst var väl att jag tyvärr spydde på vägen hem. Inte så oväntat kanske eftersom att jag mådde illa redan först då jag vaknat upp från narkosen.
Gick till skolan redan igår men mådde fortfarande sådär och gör fortfarande det till och från.

Nu låter jag ju som lite av en hypokondriker men jag har ont i magen i princip hela tiden, blir mätt väldigt fort och tror sedan att smärtan är att jag är hungrig igen. Jag har varit väldigt uppstressad inför operationen samt är stressad över allt skolarbete nu innan sommarlovet också. Mycket tyder på magkatarr men vad vet jag, är ju ingen läkare. Får hoppas på att smärtan går över snart för den påverkar mig och mitt humör så himla mycket och smärtan ska vi inte ens tala om

Har tyvärr inte mycket bilder att bjuda på men hoppas ni nöjer er med att veta hur jag mår i alla fall!

Likes

Comments

Instagram@sandrastjerneus